Blogg

Livslångt idrottande

Det här är ett litet annorlunda inlägg i denna blogg. Men tanken och syftet kan ses som detsamma:)

Jag har kontakt med föreningen IF Ale i min roll på jobbet, och när jag pratade med föreningens ordförande, nämnde han att de har bordtennis för seniorer. Klart som tusan att jag blev nyfiken och ville träffa dessa pingislirarna.
Så i förra veckan åkte jag till Kåseberga för att besöka IF Ales bordtennis för seniorer.

Väl på plats mötte jag Ulla och Åke på parkeringen. Åke satt i rullstol efter en liten incident under slutet av förra året.
Med lite hjälp fick vi in både Åke och rullstolen i klubbvillan.
Efterhand kom det in människor med racket i ena handen och gymnastikskor i den andra.
Ett par kära återseende med personer som jag inte träffat på väldigt länge dök också upp:)
En kör från Trelleborg för att få lira pingis med ”gamla” polare. En som är ny dyker också upp.
Alla med ett brett leende på läpparna och redo för en eftermiddag med lite puls och värme.

Det var inte tal om att stå och snacka bort tiden, utan fanns det två lirare, så var det väl lika bra att sätta igång.
I en lokal med tre bord spelades det och skratten kunde höras ut i klubbvillan.
Några lyckades jag hålla kvar och prata lite med.
Jag fick information om att varje onsdag sedan ca 4 år tillbaka, har man samlats för spela lite bordtennis.
Denna dagen var de tio som kommit. Den yngsta, Jan 69 år, får ses som en junior jämfört med Olle 93 år. Alla med ett gott humör. Någon berättade att han började 1950 med att spela, en annan 1954. Lite anekdoter och goa historier drogs också om hur det har varit, och hur det är nu.
En av dessa historier fastnade lite extra i huvudet på mig. Det är den om Olle, 93.

När Olle skulle fylla 90 år så funderade man länge på vad som skulle kunna vara lämplig att ge Olle i födelsedagspresent. Efter lite diskuterande kom man fram till ett bordtennisrack, lite bollar och ett medlemskap i IF Ale. Till saken hör att Olle innan denna dag aldrig hållit i ett bordtennisrack. Men efter att ha fått detta i present, så kan ni träffa Olle på onsdagseftermiddagarna vid ett bordtennisbord i Kåseberga.
Olle lät meddela till mig: ”Man borde införa två onsdagar i veckan, så att man kunde få träna mer”.

Åke undrade: ”Du vill kanske säga något om varför du är här? Vi kan ta det på första fikan sa han”.
Efter ca 25 minuter kom gänget ut. Då hade det kokats lite kaffe och plockats fram kakor.
Det var så mycket värme i lokalen  (inte värmen från något element som stod för högt). Det framkom snabbt att det är inte bara för att röra på sig som man samlas, utan det är dels en stor social tillställning och att man pratade föreningsutveckling.
”Vi har räknat på en ramp, så att de som sitter i rullstol ska kunna ta sig in. Vi har också planer på att göra toaletten handikappvänlig”.
Efter en liten stund stod Olle med racketen i handen. ”Vi har väl kommit hit för att spela, inte bara att sitta väl?”.
Det dröjde nog 30 minuter innan fika nummer två skulle äga rum.

Så enkelt. Så genialt. Så givande.
Vi pratar om Livslångt idrottande, men hur ofta tänker vi på det i verksamheterna ute i föreningarna?
När vi tränar barn och ungdomar, har vi då i tankarna att dessa ska idrotta hela livet? Eller är det för komma match/tävling? För en lyckad säsong?
En av männen har spelat bordtennis i 66 år!!! Hur får vi barn och ungdomar att hålla ett intresse vid liv så länge?
En började spela när han fyllt 90 år. Inom vissa idrotter/föreningar händer det att vi säger stopp ifall killen/tjejen vill börja som 10-åring.
Åldersspannet mellan den yngsta och äldsta vid detta tillfälle var 24 år!!! Ibland får vi höra att det inte går att blanda två åldersgrupper.

Det finns så mycket i detta som man skulle kunna skriva om.
En annan sak som man kommer att tänka på är att föreningen verkligen lever på många olika sätt. Den öppnar upp för alla åldrar. Visst skulle väl fler föreningar kunnat göra det här? Och tänk vilken enorm nytta som föreningen har av denna verksamhet.
Så får ni en tanke eller en idé om hur ni skulle vilja göra i er förening, så hör gärna av er.
Om någon skulle vara intresserad av att åka till Kåseberga och lira lite pingis, så ta gärna kontakt med IF Ale. De tar emot er med öppna armar:)

Jag kommer med största sannolikhet åka och hälsa på fler gånger. Och då är det inte helt omöjligt med ett racket i handen och gymnastikskor i den andra.

Vi hörs och ses därute